itsworking

Otroligt vacker! 

Så himlans underbar morgon!! Låter väl cheesy men helt seriöst, att vakna av att solen är orange i mitt rum, gå ut och det är vitt överallt och svinkallt och det som värmer än är inte ett par extra byxor utan solen. Så jävla underbar känsla.

Så jävla snygg!!

Klara, klara-tuva, filippa, filippa, frida, matilda, klara, filippa....Det enda orden som uppstår i min blogg, det är ni som gör den fin. <3

Idag hade vi håltimme då gick jag och klarorna och handlade, sedan tog vi oss en kopp kaffe på rival och snackade en massa. Himmlans fina tjejer det där. 

Blir lite bildbomber på klara men det är inget vi klagar över direkt, så babe som hon är!!! 


Min fina moster är här på besök, så imorse va vi ute och gick väldigt långt. Det var mysigt. Nu ska jag börja packa för imorrn ska jag till fadern min. Och ikväll ska jag dra till Lidingö och fira fina Astrid som fyllt 18 år. 

Gud vad länge sedan det var jag bloggade liksom skrev lite om livet mitt, så lustigt det kan vara då! 

PUSS.

Igår somnade jag med ögona fyllda av tårar...varför? 
För att jag var så jävla osmart och kletade in Carmex på mina ögonfransar... tänkte att de kanske blir längre då eller något...
Carmex är en slags lip balsam som sticker till lite på läpparna den är mintig stark som tigerbalsam fast verkligen inte lika stark som tigerbalsam men så ni förstår kännslan lite.... 
Det stack som tusan i min ögon och kletigt vare, jätte jobbigt så det är inget jag rekomenderar...

Igår var jag hemma hos Klara i älvsjö. Vi bakade kladdkaka, och snackade en massa. Super fin dag med super fina tjejer.

Filippa är så himlans fin....

Har fått hängt lite med denna tjej under lovet, känns fint.

Jag skulle vänta på bussen som skulle ta mig hem. jag var väldigt långt hemifrån. Spontant resande liksom...
Jag gick in i väntrumet för att vänta och där sitter det alkolister med sina ölburkar och allt vad de har. Jag börjar tveka lite och gör en rörelse för att vända och gå ut igen. Men då sa de " nej du behöver inte gå" då tänkte jag, nej det behöver jag faktiskt inte. Jag sätter mig brevid dem och börjar snacka med dem. Hade ju en timma tills bussen skulle komma. Jag kelar med deras fina hund. Lasse berättar mycket om sitt liv. Lasse är han på första bilden. "jag och min älskling, som sitter bakom mig va, vi har varit uteliggare i 12 år, men nu har vi äntligen hittat oss en lägenhet va", jag blir verkligen intreserad och börjar fråga han mer om hans liv och ju mer minuterna går får jag reda på mer hemska saker han och de andra i gänget har varit med om. "Jag har frusit så mycket satt när jag har vaknat upp i nån sånhär trappuppgång va, så har håret frusit fast i marken".
Det är så hemskt....Dem är så otroligt fina. De uppskattade verklgen att jag bara satt kvar och bara höll dem sälskap. När timman började ta slut sa lasse sina sista ord till mig. "Du, det var modigt av dig att stanna kvar, det är bara folk med ett stort hjärta som gör det, det ska du veta" vi tar i handen och jag tackar dom och önskar de all lycka i livet. Shitt vad de är fina. Det är sådanthär jag vill göra, ska göra.
Dem har ingen betydelse hos många. Men hos mig har det en väldigt stor betydelse. Kommer aldrig glömma mitt möte med dem för de är så jäkla fina shitt!!

Jag har jobbat i 12 timmar idag...helt jävla slut!!

Galet snygg!!!

Min Grymt Fina Vän.

S